Wengers startelva och försvaret förlorar matchen åt oss - ännu ett återtåg


Den 18e April 2009
Semifinal | FA-Cupen | Wembley
Chelsea - Arsenal
2 - 1

(Walcott 16, Malouda 33, Drogba 83)

Ja, det känns förjävligt för att vara helt ärlig. FA-cupen var vårat största hopp till en titel i år och när vi nu ännu en gång är utslagna av Drogba så känns det så jävla bittert. Jag visste att någon spelare skulle avgöra matchen innan den skulle gå till förlängning och så blev det även. Vi gjorde en riktigt dålig match och jag tänker inte spara på svordomarna. Det blev helt enkelt en repris av finalen i Carling Cup för två år sedan. Walcott gjorde precis som nu 1-0 för att Chelsea sedan skulle vända till 2-1 och Drogba gjorde ännu en gång ett avgörande mål. Men mest av alla kritiserar jag Wenger, vad tänkte mannen på?

Vi kan ta matchrapporten först. Det var en fin kväll på Wembley och det fanns tiotusentals fans av både blått och rött hjärta. Sången hördes säkert över hela London och det var en fantastisk atmosfär. Första tio minuterna var dock matcherna otroligt seglivad. Ingen hade haft en målchans och det såg mest ut som en match i divison 2 mellan Skåre och Ljungby. Inte för att jag vet om dessa lag spelar i division 2, men budskapet är det viktiga. Bollen rullades bara runt och ingen ville ta tag i matchen. Dock var Fabianski väldigt illa ute efter en si sådär fem minuter. Han tog ett felbeslut och gav ut sig på utflykt och nu kommer jag inte ihåg vem det var, men bollen nickades över honom och var på väg att rulla in i mål då Gibbs spurtade fram mot bollen och slog undan den. Tacka gode gud för det! Efter sexton minuter var matchbilden densamma när Adebayor kom fram på vänsterkanten. Han fick motstånd men såg till att passa Gibbs som hunnit bli frisk sen senast. Gibbs tog tag i bollen och gjorde ett mycket fint inlägg som hamnade hos Walcott som sköt och bollen fick en annorlunda bollbana då den tog i en chelseaspelares fötter och plötsligt stog det 1-0 till Arsenal. Jag skrek av glädje medan jag minuten senare blev rädd för att det hela skulle bli en repris av 2007. Någonting som jag senare skulle få uppleva.

Matchen gick vidare och Chelsea tog över allt mer och mer. I den trettio tredje minuten så kommer Malouda fram på vänsterkanten likt Adebayor. Eboué är inte med och blir bortlurad av Malouda som sedan skjuter bollen lågt i Fabianskis högra hörn. Fabianski gör det som går att göra, men hinner inte på bollen och plötsligt står det 1-1. Malouda blir fruktansvärt glad och dunkar näven på klubbemblemet. Chelsea har vid detta laget tagit över totalt och trots att en hel del chelseaspelare faller väldigt enkelt så har dom greppet om matchen och hamnar så när i ledning. Under tiden ser man något så ovanligt som alla 11 arsenalspelare på egen planhalva, det kan inte ha hänt sedan tidigt 90-tal. 1-1 blir således halvtidsresultatet.


Silvestre försökte så gott han kunde, men han och försvaret får stå till svars för förlusten.

Den andra perioden inleddes och trots att det denna gången blev jämnare fördelning så hade Chelsea taget om matchen. Arsenal spelade fortfarande riktigt dålig fotboll och flera spelares insatser var under största kritik. Adebayor var enligt mig hemskt dålig. Han utmanade inte bollförare och kändes som en Ronaldo (brasilianske Ronaldo) i Real Madrid. Han väntade bara på att få bollen istället för att faktiskt göra något åt saken. Så har han förvisso varit de senaste matcherna också, men då har han tagit tag i sig och gjort mål och arbetat bättre. Nu var han katastrofal. Dock kom Arsenal in i matchen allt mer och mer och det var inte långt borta från att även vi skulle tagit ledningen. Nu är jag dålig på att memorera målchanser, men kan säga att vi hade ett par fina lägen. Walcott var stundtals briljant och Englands förbundskapten Fabio Capello som satt på läktaren var nog väldigt nöjd med hans insats. Walcott sprang och sprang och gav aldrig upp. Han kom flera gånger förbi sin motspelare på högerkanten och levererade flera skarpa inlägg. Det var synd att ingen spelade lika uppoffrande som honom. Arsenalspelarnas frustration steg ju längre matchen led då flera chelseaspelare föll tämligen enkelt och Denilson blev vid ett tillfälle så arg att han sprang mot domaren och gav honom en liten knuff. Något som han belönades med ett gult kort. Fabregas var även han arg och det budskapet kom väl fram till oss då han böjde sig ner och slog till gräset med båda handflatorna.

Kommentatorerna hade just nämnt hur en viss Drogba alltid verkar göra mål på oss när en långboll når fram till honom. Fabianski som tagit felbeslut under hela matchen rusar ut och blir för sen. Drogba rundar Fabianski som är långt ifrån sitt eget straffområde och skjuter in bollen i tom bur. Om Fabianski bara skulle stått kvar skulle han haft en så mycket större chans att rädda bollen och matchen skulle säkerligen gått till förlängning. Det är enkelt att skylla allting på Fabianski och så skulle jag även gjort om det inte vore för Wengers startelva, något som jag tar upp senare. Fabianski var dock helt skyldig för att det blev mål och det är något han måste ta itu med senare. Han var bara en skepnad av vad han var mot Villarreal i onsdags. Han var totalt borta och jag vet inte vad som har flugit i honom men han måste vara den målvakt som tar flest utflykter i hela Premier League. Nu skulle han stått den här matchen oavsett om Almunia skulle varit frisk eller inte då han är våran FA-cup keeper så det skulle blivit mål ändå. Jag vet dock att Almunia skulle hanterat den situationen mycket bättre än Fabianski. Skillnaden mot i onsdags var att Chelsea faktiskt hade någonting att komma med (Malouda, Drogba och en till synes osynlig Anelka). 83 minuter hade gått och Arshavin hade bytts in 10 minuter före målet samt Bendtner 3 minuter före målet. Alldeles för sent. Nasri kom in i 85e minuten men kunde inte ro för att vi förlorade. Ett jättelitet hopp tändes dock i 91a minuten då Bendtner lyckas komma fram på högerkanten och levererar ett inlägg som Arshavin skjuter men som Alex (som var riktigt bra i matchen) skeper undan till hörna. Hörnan resulterar i att Touré så när når bollen och i så fall skulle det stått 2-2 och förlängning skulle vänta. Nu blev det 2-1 och Chelsea med en överlycklig Drogba vann. En 62 års väntan var över för Chelsea, precis så som Aftonbladet beskriver det.


Didier Drogba var mannen Wenger och jag varnade för inför matchen, här sätter han det matchavgörande målet.

Då kommer vi till analysen då. Det var väldigt många som höjde på sina ögonbryn när man såg startelvan. Ingen Arshavin (VARFÖR?!), ingen Nasri (VARFÖR?!) och framför allt ingen Song (VARFÖR?!). Alla var fullt friska och det är för mig ett stort jävla mysterium varför Wenger inte startade med åtminstone Arshavin. Det enda jag kan komma på är att han ville trygga till försvaret och hade således två lite mer defensivt lagda mittfältare. Ja, jag vet att Diaby är lite mer av en offensiv mittfältare men när man såg startelvan var det något av ett 4-2-3-1 där Denilson och Diaby var defensivt lagda. Frågan är då vad mannen tänkte på när han inte startade med Song. En Song som varit oerhört bra på senaste tiden jämfört med en Denilson som just nu är i en formsvacka. Och varför startar han inte Arshavin före Diaby, det är för mig ett ännu större mysterium. Jag förstår inte alls och väntar just nu på en förklaring från Wenger himself. Det jag kan tänka mig är att han ville ha lite längre och starkare spelare längs kanterna. Otroligt hemskt val då Arshavin spelat riktigt bra på sistone.

Vi visste att vi hade defensiva problem inför matchen och om vi haft en Sagna vid 1-1 målet så skulle det aldrig blivit 1-1. Eboué har varit bra den andra delen av säsongen, men idag var han minst sagt medioker. Han slarvade bort bollar och agerade dåligt flera gånger under matchen. Det enda han kan misströsta sig med var att hela laget var dåligt idag. De enda två som faktiskt kämpade och spelade briljant var Fabregas och Walcott. Om vi sedan skulle startat med Arshavin och Nasri så är jag 100 % säker på att vi även vunnit matchen, trots att vi var riktigt dåliga sett över hela matchen. Om dessutom Fabianski skippat sina dåligt tajmade utrusningar skulle vi åtminstone gått till förlängning och straffar. Men enskilda spelare kan enligt mig inte stå till svars för förlusten idag då fotboll är ett lagspel och vi som lag kämpade helt enkelt inte för mycket för segern.

Om vi nu blickar framåt då. Vad finner vi då? Först hittar vi Liverpool i ligan på tisdag, M’Brough på söndag och sedan Manchester United i Champions League. Det enda som jag är lite rädd för är att spelarna ska gräva ner sig totalt och inte kunna släppa förlusten. Vi såg vilken effekt matchen mot Tottenham i höstas hade. Matchen som slutade 4-4 efter två väldigt sena kvitteringsmål. Efter det så blev vi mentalt knäckta och resultat och spel vacklade i flera matcher framåt. Det får absolut I N T E hända denna gången. Nu måste vi priotera CL till 100 % och jag skulle inte klaga på Wenger om han så ställde upp ett helt reservlag mot M’Brough nästa vecka. Jag tror att rädslan för att förlora kan driva oss långt och jag tror att Man U är slagbara. En tuffare uppgift blir i sådana fall en eventuell CL-final, men det är alldeles för långt framåt i tiden och först måste vi slå ett taggat Man U. Det gäller att glömma den här resultatet helt och hållet, det gäller för oss att vara mentalt starka, att kunna kämpa oss till två vinster mot Manchester United och tro att vi kan vinna den största titeln av de alla. Vi måste klara oss och det är vårat enda hopp. Kan desperation och rädsla få oss att vinna en titel? Det är frågan som jag och många andra vill ha svar på. Mer analys, nyheter och citat från matchen idag i morgondagens blogg.


Nu drar vi en djup suck och sätter ett stort fett streck över det hela och blickar framåt!

Två lag – men endast en vinnare!


Chelsea vs. Arsenal - Vilka vinner idag?

Så, äntligen lördag! Jag personligen är så fruktansvärd taggad så det inte är sant! Jag tror till och med att jag är mer taggad än jag var mot Villarreal (som stavas med två r och inte ett, som det svenska pressdrevet gör). Hur som helst så står vi inför en dramatisk drabbning. Arsenal – Chelsea har producerat flera klassiker och här följer några av dem. (Notera att jag väljer att posta länkar istället för att bädda in youtube-videos i bloggen. Det handlar om ett flertal videon så jag väljer att länka).

Kanu dödar Chelsea i semifinalen i FA-Cupen år 2000 genom ett hattrick på 15 minuter. Lägg noga märke till den hysteriska kommentatorn. KAN-U-BELIEVE IT?!

Ett stort (och då menar jag verkligen stort) bråk bryter ut I de sista sekunderna av finalen I Carling Cup år 2007. Bland annat får Fabregas något av en käftsmäll av Drogba och en hel del tumult utbryter.

FA-Cup finalen år 2002
. En klassiker utifrån ett Arsenalperspektiv. Ray Parlour och Fredrik Ljungberg gör två oförglömliga mål.

CL-matchen på Highbury under ”Invincibles-eran” som tyvärr Chelsea vann, men det var en underbar match.

Visst blir man sugen på att dagens match ska bli en match som kommer hamna på den listan så småningom. Nu väntar i alla fall ett taggat och starkt Chelsea. Jag har skrivit nog om dem i mitt förra inlägg, men kan kort dra vad som kommer bli viktigt i dagens match.

Mittfältsduellen – Fabregas mot Essien.
Två enormt bra men olika spelare. I det här specifika fallet handlar det om två spelare som betyder oerhört mycket för sitt lag. Fabregas betyder just nu mer för Arsenal än vad Essien gör för Chelsea, men han är en oerhört viktig lagsten i Chelseas lagbygge och Chelsea utan mittfältsduon Lampard-Essien är ett mindre bra Chelsea. Emmanuel Petit som varit mittfältare i både Arsenal och Chelsea har nyligen gjort ett uttalande om de båda spelarna som jag tycker sammanfattar det hela väldigt bra.

”Essien is more physical and powerful than Fabregas but Fabregas is better tactically and has greater ability and movement - if you could take both players and make one player out of them, that would be the perfect player”

Vem vinner mittfältsduellen?
Vem vinner mittfältsduellen av Fabregas och Essien?

Målvaktsduellen – Fabianski mot Cech.
Denna duellen vinner ju Cech alla dagar I veckan, men om det mot all förmodan skulle gå till straffar så ställer vi en Fabianski som idag fyller 24 år (gratis!) mot en erfaren målvakt som vunnit en hel del med Chelsea. Detta är väl lite av ett orosmoln, men Fabianski visade prov på trygghet i matchen mot Villarreal och jag känner mig ganska säker med den polske landslagskeepern i mål, trots att jag vet att Cech är en bättre målvakt.

Anfallsduellen – Didier Drogba mot Emmanuel Adebayor.
Drogba har hittat formen igen och just nu smäller han in den ena baljan efter den andra och Drogba kommer bli oerhört farlig idag. Märk då att jag betonar orden väldigt farlig. Vi har en väldigt komprimerad backlinje och bara tanken hur lätt Drogba kan springa förbi Silvestre gör mig orolig. Skadan på Gallas är ett minst sagt riktigt stort avbräck och det är i sådana matcher Gallas är ovärderlig för klubben. På andra sidan av planen har vi vår egna målmaskin i form av en Adebayor som haft en minst sagt liknande säsong. Han har kommit tillbaka från skadan och satt det ena målet efter det andra och om vi ska ha något hopp av att gå vidare gäller det för togolesen att hitta målet ännu en gång. Det kommer bli svårt, men det måste gå!

Jag tänker inte ge mig på att tippa en sådan match då jag är minst sagt osäker på vem som kan komma att vinna. Det är enligt mig fifty-fifty trots att Arsenal har hittat en formtopp. Det är speciellt oron i vårat försvar som gör mig extra orolig. Nu vet jag ännu inte om Gibbs har återhämtat sig eller inte, men mycket säger att han inte kommer ha gjort det vilket betyder att vi sätter Silvestre som inte är världens snabbaste spelare på kanten och en Song som gjort ett enormt bra arbete på mittfältet på sistone på en backposition tillsammans med Eboue som vänsterback och Touré som mittback. Låt oss be eller åtminstone hoppas att den nykomponerade backlinjen gör bra ifrån sig.

Startelvorna kommer utifrån vad jag känner till komma att bli följande. Arsenals startelva utifrån att Gibbs missar mötet.

Chelsea:
Petr Cech
Branislav Ivanović – Alex – John Terry – Ashley Cole
Michael Ballack – Frank Lampard – Michael Essien
Nicolas Anelka – Didier Drogba – Florent Malouda

Arsenal:
Lukasz Fabianski
Emmanuel Eboué – Kolo Touré – Alex Song – Silvestre
Theo Walcott – Denilson – Cesc Fàbregas – Andrey Arshavin
Emmanuel Adebayor – Robin Van Persie

Avslutningvis kan vi ta några andra nyheter. Wayne Rooney har tydligen gått och sagt att han älskar att se på när Arsenal spelar. Ett uttalande han inte är ensam om att göra. Vi har sett flera andra toppspelare som gått och sagt samma sak så Rooney är nu en i mängden. Nu ska man vara väldigt kritisk till de källor AB använder, men Daily Express som artikeln tagits ifrån får väl anses som en troligare källa än goal.com. Wenger har sagt att skadan på Clichy läks genom att han först måste vila i två veckor för att sedan sätta igång med rehalibiteringen. Något som kommer ta ytterligare en eller två veckor, så det kommer inte dröja förräns en månad innan vi ser honom igen. Vi får helt enkelt hoppas att vi kommer till final i både Champions League och FA-Cupen om vi ska se honom utmana om någon titel.

Wenger och Walcott har båda gjort två enligt mig intressanta uttalanden på den officiella hemsidan. Wenger är tydligen inte lika nöjd med nya Wembley som med den gamla (en åsikt han delar med många andra). Bland annat säger han följande:

"I loved the old Wembley personally,” he admitted at his pre-match press conference. “I was not too impressed by the new Wembley".

Walcott berättade ännu en gang om den nervkittlande straffläggningen i Rom och sade en mycket intressant sak. Nämligen hur det kändes som spelare att gå fram till straffpunkten och skjuta:

"As a player, walking up to take a penalty is hard. You walk up to take the penalty and it's like walking in slow motion, your throat goes dry, you can't hear anything, that's what I felt.”

Drogba och Ballack har gått ut I media och sagt att de bägge är otroligt hungriga över att vinna. Något som jag anser alla spelare i både Chelsea och Arsenal borde vara vid detta laget. Slutligen så varnar Wenger för Drogba, en spelare som Chelsea kommer ha otrolig nytta av idag. Vi får helt enkelt hoppas att han har en dålig dag. Nog för idag! Nu håller vi alla tummarna för att detta ska gå vägen! Come on you gunners!


Här är mannen vi måste se till att få stopp på i dagens match!

Hjärnornas kamp - kan Wenger knäcka Hiddink?

Guus Hiddink
Guus Hiddink, mannen bakom Chelseas förvandling

Idag är det en sådan fin dag som en fredag. Om det inte vore för min förkylning så skulle jag ut och festa, men istället har jag mer tid att skriva om Arsenal. Bra eller dåligt får ni själv bedöma. I förrgår som bekant så slog vi ut Villareal ur Champions League. Spelarna själva var alla väldigt nöjda med matchen, i alla fall om vi får lyssna på Adebayor, Walcott och Touré som gör varsin intervju med The Sun efter matchen. Ni som någon gång har besökt Emirates Stadium vet hur fruktansvärt fin arenan är och att bara se bakgrunden i intervjuerna - som förvisso inte visar mycket - får mig att känna avund för alla de som innehaver en säsongsbiljett. Nog om det och mer snack om vad som har hänt sedan sist.

Skador har vi på följande spelare:

Djorou - Enligt säkra källor till mig så kommer skadan ta runt två veckor att läka vilket kan betyda att han redan är tillbaka mot Manchester United (i antingen första mötet eller returen) vilket får anses som väldigt bra nyheter.

Gibbs - Har ljumskproblem sedan i onsdags och är ett frågetecken inför lördagen. Vi får hoppas på en snabb läkning.

Sagna - Definitivt ute. Han har fått i sig ett virus och ligger hemma i sjukbädden vilket även var anledningen varför han inte spelade i onsdags.

Almunia - Räknas vara tillbaka om cirkus två veckor.

Gallas - Räknas fortfarande vara borta resten av säsongen.

Clichy - Vänsterbacken räknas också vara tillbaka om två-tre veckor.

Rosicky - Rosicky var nära till comeback i b-laget, men fick ljumskproblem och han har ett tag kvar tills han kan spela. Vi kan nog med all säkerhet säga att han inte kommer spela i a-laget denna säsongen, men han kommer däremot få en hel försäsong i benen, vilket kommer göra honom enorm nytta. Angående Rosicky så har han haft en lång intervju med journalister alldeles nyligen. Intervjun ligger ute på YouTube och jag är snäll och bjuder på den i dagens blogg.

Del 1 - http://www.youtube.com/watch?v=k0IaiBOdFuk
 

Del 2 - http://www.youtube.com/watch?v=QSo7re8DY2o



C
helsea har bytt skepnad sedan Guus Hiddink tog över efter Scolari och vem skulle tro något annat? Chelsea jobbar idag som den lagmaskin man är kapabel till att vara och under Scolaris tid så var det så långt ifrån en lagmaskin man kunde komma. Hiddink har verkligen lyckats. Men även Chelsea har sina goda och dåliga stunder och de senaste matcherna har de svajat något rejält under de 90 minuter de spelat. De vann borta mot Liverpool i CL efter att gjort 3 mål efter att legat under med 1-0. Sedan såg de riktigt starka ut mot Bolton i Premier League senast och hade en 4-0 ledning, men sedan kom kallduschen. De släppte in tre mål(!) de sista 25 minuterna och det tyder på att allt inte är rätt ställt i defensiven. En ännu större indikation av det fick vi i returen mot Liverpool. Visserligen spelade de båda lagen total anfallsfotboll, men att släppa in fyra mål i en så pass viktig match är dåligt. Men man ska inte underskatta de blå, långt ifrån.

Van Persie gör 1-1.
Kan Robin Van Persie göra det igen mot Chelsea?

Chelsea kommer bli en tuff nöt att knäcka på lördag, men vi har prickat våran formtopp perfekt(!) och sedan Fabregas kommit tillbaka har han gjort fem assists på tre matcher och sedan Adebayor kom tillbaka har han gjort fyra mål på tre matcher. Mycket imponerande. En Adebayor som bortsett från andra halvlek i första matchen mot Villareal och matchen mot Man City svikit enligt mig. Han är bara en skepnad av vad han var förra året. Men trots det har han producerat mål sedan han kom tillbaka från skadan och det är verkligen det enda viktiga. Han må vara hur dålig som helst i 85 minuter om han gör ett eller två mål under de sista fem minuterna eller under de nittio minuter matchen äger rum. Ett större frågetecken är ersättaren för Clichy – Kieran Gibbs. Han har tydligen fått små skadeproblem och han är ett osäkert kort inför lördagen. Som om vi inte hade nog problem i defensiven?! Wenger har själv kommenterat att han antagligen (till 95 %) kommer lösa det genom att sätta ut Silvestre på kanten och Song som mittback. En Song som förut var back och som klarade sig på den positionen slutet av förra säsongen förvånansvärt bra. Men en Silvestre på kanten gör mig fruktansvärt orolig. Han var stabil mot Villareal, men ingenting mer. Jag hoppas att det inte är några problem med Gibbs, verkligen! Silvestre har pratat om hans gamla lagkamrater i Manchester United och säger bland annat att vänskap måste brytas när det kommer till fotboll. I stort sett säger han under hela intervjun att man måste gå in 110 % vem man än möter, till och med om det vore din bäste vän. Han har naturligtvis rätt, men det visste vi väl innan. Hur som helst kommer fishface bli otroligt viktig för oss i defensiven.

"I still have a lot of friends [at United] but it's part of the competition," said Silvestre, who missed much of last season with knee ligament damage. "You go to a match and you want to fight, no matter who you play against."
Jag och alla andra hoppas på kämpaglöd från alla spelare! Inklusive Silvestre.

Även Adebayor har sagt sitt på den officiella hemsidan och säger att vi kan slå vilket lag som helst i världen:

“We know how strong Chelsea are so we have to get the ball down and play our own football. But we showed we can beat any team in the world if we play our football.

Vidare så har vi även tillgång till Arshavin igen och jag tror att Arshavin, Fabregas, Nasri/Song och Walcott är den starkaste mittfältlinan vi haft sedan väldigt länge (tidigt på säsongen). Arshavin och Fabregas kommer bli tuffa att möta, men det kommer bli detsamma med Essien, Kalou, Ballack och alla de andra. Jag tror att Hiddink kommer försöka punktmarkera Fabregas för att stoppa våran spelfördelare. Han kan även komma att göra detsamma med Arshavin och Walcott. Problemen med att punktmarkera Arshavin och Walcott är att de är så fruktansvärt snabba och kvicka så om dom bara rycker förbi motspelaren så har dem stora ytor att röra sig på vilket är farligt med spelare av sådan kaliber. Vi får se hur det kan komma att gå. Jag tror och är rätt säker på att båda lagen kommer att göra mål och jag skulle tippa på att det hela går till straffar. Laguppställningen skulle jag tippa blir så här:

Eboue - Touré - Silvestre - Gibbs (om han blir frisk)
Walcott - Song - Fabregas - Arshavin
Eduardo/Bendtner - Van Persie

Så, alla som ska se matchen, håll era nerver i styr om det skulle gå till straffar! Jag vet själv hur hemskt det var mot Roma och jag vill inte se en upprepning av det, trots att vi vann den gången. Mer inför-snack imorgon på matchdagen. Även uppdateringar kring skador och uttalanden av spelare!

Lagkaptenen.
Kan våran lagkapten bära oss fram till ännu ett avancemang?

RSS 2.0